Tallen (Pinussylvestris) är oerhört viktig för virkesproduktionen i Sverige och utgör tillsammans med granen ryggraden i den svenska skogsindustrin. Även om granen traditionellt har varit det dominerande trädslaget, har tallen på senare tid vuxit i betydelse och har till och med på vissa håll gått om granen som Sveriges vanligaste trädslag sett till volym.
Här är varför tallen är så central:
Utbredning och andel av skogsmarken
Tallen är spridd över hela Sverige och är särskilt vanlig på torra och magra marker, som sandmarker, hällmarker och hedar, där granen har svårare att etablera sig. Tallskog utgör cirka 40% av den produktiva skogsmarksarealen i Sverige. Detta gör den till en enorm resurs för virkesproduktion, särskilt i regioner med sämre jordar.
Virkets egenskaper och användningsområden
Tallvirke, även kallat furu, är uppskattat för sina unika egenskaper:
- Hållbarhet: Tallen har en relativt hög halt av kåda, särskilt i kärnveden (kärnfuru eller fetved), vilket ger den en naturlig motståndskraft mot fukt, röta och insektsangrepp. Detta gör den idealisk för utomhuskonstruktioner och där fuktbeständighet är viktig.
- Styrka och hårdhet: Furu är generellt fastare och hårdare än granvirke, vilket gör det lämpligt för konstruktioner som kräver god bållfasthet.
- Bearbetbarhet: Virket är relativt lätt att bearbeta, vilket gör det populärt inom snickeri och möbeltillverkning.
- Mångsidighet: Tallvirke används till en lång rad produkter:
- Byggindustrin: Reglar, brädor, paneler, fönsterkarmar, dörrar, takstolar, limträ och korslimmat trä (KL-trä). Speciellt kärnfuru är eftertraktat för utsatta delar.
- Möbel- och inredningsindustrin: Golv, möbler och snickerier.
- Pappers- och massaindustrin: Används för att tillverka papper, kartong och biobränslen, även från klenare virke.
- Impregnerade trävaror: Det är den vanligaste råvaran för impregnerat virke som används till exempelvis slipers och ledningsstolpar.
- Kemiska produkter: Tjära, tallolja, terpentin, harts och fenol kan utvinnas ur tallveden.
Tillväxt och skötsel
Tallen växer ofta snabbt i ung ålder, särskilt på magra marker där den konkurrerar ut granen. Den har ett djupt rotsystem, ofta med en pålrot, vilket gör den relativt motståndskraftig mot stormar.
Avverkningstiden för tall varierar, men den kan avverkas från cirka 80-100 års ålder i södra Sverige, och upp till 120 år eller mer i norr. Tallar kan bli mycket gamla (över 700 år), och äldre tallar med grov död tallved är också viktiga för biologisk mångfald.
Utmaningar och framtidsutsikter
Även om tallen är robust, står den inför vissa utmaningar:
- Älgbetning: Älgar har en förkärlek för tallskottens toppar, vilket kan skada unga tallplantor och hämma tillväxten. Detta har historiskt fått skogsägare att ibland välja gran framför tall.
- Insekter: Märgborren är en insekt som kan skada tallens årsskott och minska tillväxten.
Trots dessa utmaningar satsas det aktivt på att öka andelen tall i det svenska skogsbruket, särskilt på marker där tallen trivs bäst. Detta beror på tallens robusthet i ett förändrat klimat (den klarar torka bättre än gran) och dess höga virkesvärde. Projekt som ”Mera Tall” har arbetat för att främja tallodling och öka samverkan mellan jägare och skogsägare för att minska betesskador.
Sammanfattningsvis är tallen en fundamental del av den svenska skogsindustrin och ett trädslag med stor ekonomisk och ekologisk betydelse, vars virke efterfrågas globalt för sina unika kvaliteter.