Asken (Fraxinusexcelsior) är ett av Sveriges ståtligaste lövträd, känt för sin resliga växtform och sitt värdefulla virke. Historiskt har den varit en viktig del av det svenska landskapet, men står idag inför stora utmaningar.
Ålder och tillväxt
Asken är ett relativt snabbväxande träd i ung ålder, särskilt på goda marker. Den kan bli 200–300 år gammal, i undantagsfall ännu äldre. För att nå en respektabel storlek och god virkeskvalitet tar det dock 60–100 år, beroende på växtplats och skötsel. Aspen växer ofta rakt och högt med en slät stam, vilket bidrar till dess värde som virkesträd.
Fröspridning
Askens fröspridning sker primärt med hjälp av vinden. Fröna sitter i platta, avlånga vingade frukter som kallas ”askar”. Dessa hänger ofta kvar på träden långt in på vintern och sprids sedan med vinden, ibland över ganska långa avstånd, särskilt under stormar. Frukterna är vanligen samlade i stora klasar. Även vatten kan bidra till spridningen om fröna landar i vattendrag.
Utbredning och vanligheten i Sverige
Asken är idag relativt ovanlig i Sverige, särskilt i större, sammanhängande bestånd. Dess naturliga utbredningsområde sträcker sig främst över södra och mellersta Sverige, upp till Dalarna och Gästrikland. Den trivs bäst på fuktig, näringsrik och kalkrik mark, gärna vid vattendrag eller i lundar. På grund av den omfattande sjukdomen askskottsjuka har bestånden minskat dramatiskt under de senaste decennierna.
Problemen med angrepp
Asken är tyvärr utsatt för ett av de allvarligaste hoten mot ett enskilt trädslag i Sverige: askskottsjukan (Hymenoscyphusfraxineus). Denna svampsjukdom, som sprids med vinden, har sedan den upptäcktes i början av 2000-talet orsakat en massiv dödlighet bland askbestånden.
- Symptom: Sjukdomen orsakar först vissnade blad och skott på unga träd, men sprider sig sedan till större grenar och slutligen till stammen, vilket leder till att hela trädet dör. Angreppet kan leda till att träden blir fullständigt avlövas och dör inom loppet av några år.
- Spridning och konsekvenser: Askskottsjukan har spridits snabbt över hela askens utbredningsområde och har slagit ut en mycket stor del av askbestånden. Detta har inte bara enorma ekologiska konsekvenser (förlust av livsmiljöer för insekter, lavar och svampar som är beroende av ask), utan även stora ekonomiska förluster för skogsbruket. Det finns en liten andel av askar som verkar ha någon form av motståndskraft mot sjukdomen, och forskning pågår för att försöka identifiera och föröka dessa träd.
Utöver askskottsjukan kan asken även drabbas av vissa insektsangrepp, men dessa är i sammanhanget marginella jämfört med svampsjukdomen.
Vikten för virkesproduktionen i Sverige
Trots att asken är sällsynt och hårt drabbad av askskottsjukan, är den fortfarande mycket viktig för virkesproduktionen när virke av hög kvalitet kan produceras. Askens virke är ett av de mest eftertraktade lövträden i Sverige och Europa tack vare sina unika egenskaper:
- Styrka och elasticitet: Ask är känt för att vara mycket starkt, segt och elastiskt. Det är ett av de träslag som bäst tål stötar och böjning utan att spricka.
- Vackert utseende: Virket har en ljus, nästan vit färg med en tydlig ådring, vilket ger det ett tilltalande utseende.
- Användningsområden: På grund av sina unika egenskaper används askvirke till:
- Verktygsskaft: Historiskt och än idag är ask det primära valet för yxskaft, hammarskaft och andra verktyg där slagtålighet är avgörande.
- Sportutrustning: Används i tillverkning av bland annat skidor, hockeyklubbor och roddåror.
- Möbelindustrin: Eftertraktat för möbler där styrka, seghet och ett ljust, vackert utseende är önskvärt.
- Golv: Askparkett är ett populärt val tack vare dess slitstyrka och ljusa färg.
- Inredning och snickerier: Används för lister, paneler och andra inredningsdetaljer.
- Slöjd: Ett uppskattat material för träslöjdare.
Askskottsjukans framfart har inneburit att tillgången på askvirke av god kvalitet har minskat drastiskt, vilket har drivit upp priserna och gjort att virket blivit än mer exklusivt. Att bevara och eventuellt återplantera resistenta askar är därför av stor betydelse för framtida virkesproduktion och biologisk mångfald.