Linden, även kallat lindträd, är ett vackert och mångsidigt träd som pryder många parker och trädgårdar. Dess hjärtformade blad och doftande blommor gör det lätt att känna igen. Linden är inte bara estetiskt tilltalande, utan har också en lång tradition av användning inom medicin och hantverk. I denna artikel utforskar vi lindens egenskaper, dess betydelse i naturen och dess olika användningsområden.
Bladen på ett lindträd är hjärtformade med en spetsig ände och en mjukt sågad kant. De är vanligtvis gröna och har en slät yta på ovansidan medan undersidan är något ljusare och ibland lite ludden. Bladen sitter på långa skaft och är ganska breda, vilket ger trädet en frodig och luftig krona.
Lindträdet är relativt vanligt i södra och mellersta Sverige, men betydligt mindre förekommande än exempelvis björk och gran, som är landets vanligaste trädslag. Lind förekommer främst i lövskogar och trädgårdar där det uppskattas för sin täta bladkrona och vackra blommor. Trädet kan bli mycket gammalt, ofta uppemot 200 till 300 år, och vissa exemplar i Sverige är kända för att vara ännu äldre. Lind trivs bäst i områden med mildare klimat, vilket gör att dess naturliga utbredning främst är koncentrerad till södra Sverige och delar av mellersta Sverige, medan det är sällsynt i de norra delarna av landet. Tack vare sin långlivade natur och estetik är lind ett uppskattat inslag i både parker och alléer runt om i landet.



